Hej igen.

Här ekar det tomt. Men jag har inte glömt dig, kära blogg, det har jag faktiskt inte.
 
Jag hade inget nyårslöfte till en början. Sen någon vecka in på lovet så började jag inse att jag ville ha det. Eller ja, mål i alla fall. Och med mig tycks det vara allt eller inget, för jag kunde inte hålla mig till ett mål utan nu är det snarare cirka 30 stycken. Ett av dem var att försöka börja blogga igen. För jag vill verkligen vara kreativ och skriva och skapa. Och jag vill läsa, se filmer, teckna. Men ändå tar jag mig inte tid till det. Så nu försöker jag att verkligen planera in alla de här grejerna så gott jag kan.
 
Det känns som jag tappat allt kreativt så himla mycket. Minns när jag var liten och satt timmar om kvällarna och tecknade. Nu tar sociala medier över den biten. Det suger. Men det är kul att titta igenom gamla texter och teckningar jag gjort. Det är nästan det bästa sättet att hitta inspiration på, tycker jag. För när jag ser dem så kan jag komma ihåg lite av den känslan som inspirerade mig där och då. Och då vill jag skapa mer.
 
Det här med självdisciplin verkar dock inte vara min generations grej. En kompis skickade den här artikeln till mig. Tyckte den kändes väldigt sann. Det handlar om hur "generation Y" har lärt sig att de kan få vad de vill/bli vad de vill i livet, utan att riktigt kämpa för det. Att det är för att vi har så höga förväntningar på vad livet ska erbjuda som vi är olyckliga. Självklart stämmer det inte på alla, men jag kände i alla fall igen mig en hel del.
 
Hoppas vi hörs snart igen.
 
                                                     Har tagit mig tid att rita lite i alla fall!
 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: