Go-kart
Idag åkte jag go-kart med pappa, brorsan och pappas kompisar.
Det var fett kul och ganska så läskigt på samma gång.
Det var en utomhusbana och jag kommer ihåg att jag tänkte något i stil med
"Hur ska det här GÅ?!" när vi stod och kolla på banan och bilarna.
Jaa, alltså GÅ som i "GÅR det här ens att klara av? FUNKAR det ens??"
Det kändes som jag skulle åka ut och slå ihjäl mig.
Det gick bättre än så dock, även om jag åkte utanför banan
och in i däcken som omringade den minst 3 gånger, så att
mannen som ägde banan fick komma och dra ut mig.
Den lilla sekunden då man inser att man inte kommer klara
svängen, utan åka rakt ut utanför är skitläskig. Men sen så
kraschar man in i däcken och inser att... nja, det var ju inte så farligt.
Men annars gick det ju helt ok.
Att jag ens tog mig runt banan är ju rätt häftigt och bra.
Jag fick grus i ögonen, ont i händerna och bilen hoppade nästan
i kurvorna, men det var ok. Det är skönt att känna att man lever.
Åååååh jag vill åka igeeeeen.
